Muren var stark. Uppbyggd under en lång tid. Ingen hade lyckats ta sig igenom med våld.
Så kom det en dag. Muren föll, med vapen ingen använt förut krossades den till små små bitar.
Fienden tog sig in men i början verkade det som att fienden skulle bli en vän. Två samhällen skulle bli ett och trots deras olikheter skulle de leva tillsammans i harmoni.
Det varade bara en kort stund. Sedan kom sveket.
Fienden tog fram sina vapen igen, och sköt sönder, förstörde och dödade allt levande, allt fint och allt bra som en gång fanns bakom de nu helt förstörda murarna.
Muren är nästan uppbyggd igen, allt det där fina som fanns innanför börjar också ta form.
Men den här gången är muren starkare. Ingen fiende i världen kommer lyckas ta sig igenom den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar